Jag tycker det är kul att se hur min hund står sig i konkurrensen. Jag iakttar de andra hundarna, försöker lära mig att se olika saker som rörelser osv, hur de är klippta (har ju pudel och klipper själv), ber att få läsa andra hundars kritiker. Såklart det skulle vara jätteroligt att bli placerad först! Än så länge är Pixie bara två år och det har gått riktigt bra tycker jag, med två ck:n och precis hamnat utanför placering.

Sen är det mycket en social grej för mig, jag träffar vänner och bekanta, försöker att hälsa på en för mig ny person varje gång (lite jobbigt ändå för jag är ganska försiktig och lite blyg). Särskilt försöker jag hinna se hanhundarna eftersom jag har planer på att börja avla.

Ända sedan jag var 1 år har jag varit på hundutställningar. Redan som 5 år fick jag ta över mammas äldre Mops tik (indra). Hon var inte den bästa mopsen men de nöjde jag mig med. som 8 åring fick jag börja ställa mammas akita tik "Vilda" och de gick super=) Men när jag fyllt 9 så hade mamma köpt en ny mops tik (Melody) från Ungern. Hon var lite skygg och ville inte riktigt. sedan en kort tid efter kom min lilla Engla in i bilden. hon tränades av mig och ställdes av mig, när engla var 2,7 år var hon SE UCH, NO UCH, DK UCH, NORD UCH, KBHV-09, INT UCH. men hon fick vänta tills hon fyllt 3 innan hon fick bli INT UCH (REGISTRERAD!) sedan dess har de varit att tävla för att de varit roligt. sedan kom ju hennes lilla stjärna Kiara. så nu satsar vi på att ta fram Kiara lika långt som hennes mamma och som hennes mormor som har en titel mindre än Engla.

Nu är det för att ta fram mina podengos så långt de går. Men för Englas del är det bara ROLIGT! HAHAH! tar man fram utställningskopplet blir hon tokig=) 

DEt blir roligare om hunden också tycker det=)

Riktigt kul att läsa vad ni tycker och tänker om detta =)

Själv tycker jag det är riktigt skoj! Jag är inte där för att vinna och tävla utan mer få en uppfattning om min hund. Men visst är det ju alltid kul om det går bra och man blir placerad och så :P hehe

Detta året ställer jag inte ut alls. och kommer nog heller inte att göra det tyvär. Vi har en hel del annat vi måste jobba på i år så vi lägger fokus på det istället =) och det kommer ju fler tillfällen för utställningar.

Jag gillar, eller rättare sagt älskar utställningar! Dock har de inte blivit så många efter som jag tyvärr saknar körkort.

För mig är de inte viktigaste att vinna, utan att jag och hunden har de roligt tillsammans. Miljön är ju bra träningsform, stämningen är ju på topp, och allt är bara så kul.

Tycker man ska ställa sin hund minst 1 gång under dess levnadstid, gärna runt 1-2år så uppfödaren vet på ungefär hur kullen blir utseendetmässigt. (om inte annat är de kul för ägare å hund)

Kommer  deutställningar i Göteborg eller i närheten som man kan ta sig lätt med buss, så lär jag åka dit och kolla.

Har ställt ut några gånger och de vart otroligt roligt.

Jag tycker att utställning är en rolig tävling där man kan få kontakt med många olika hundraser och hundfolk, det är även bra som avelsutvärdering (om man har en ras som inte enbart avlas för arbete och inte efter utseende).

Det viktigaste är inte att vinna för mig, även om det är extra roligt då det går bra, men jag är en sådan person som gärna är med i tävlingar bara för att vara med, sedan spelar det mindre roll om jag vinner eller kommer sist.

Det är ju samma hund jag åker därifrån med som jag åkte dit med oavsett om man blir BIS eller åker ut direkt efter första vändan i ringen. Tyvärr finns det allt för många som tar utställning på blodigt allvar och av någon anledning inte tycker att hunden är lika mycket värd då de åker därifrån som då de kom dit om det gått dåligt den dagen